leasas ut till avel, till någon intresserad. Detta brev är en värdehandling, som följer hästen vid ägarbyte. Framledes vill vi att detta leder till, att bredda aveln på vår Nordsvenska häst. Men vi skall inte sluta avla på övriga ston, alla ston är viktiga att hålla igång i avel så att inte betäckningssiffrorna sjunker mera

A lla ston är välkomna till inventeringen !

Varför får hästar mugg?

Veterinär Peter Franzén på hästkliniken vid SLU på Ultuna svarar:

Mugg är en inflammation i karleden, d.v.s. huden från hoven upp till kotleden på benets baksida.
Huden blir öm och irriterad, sår och skorpor uppstår i karleden och ibland svullnar hela nedre
delen av benet.
Mugg förekommer ofta på mer än ett ben samtidigt och oftare på bakbenen än på frambenen.
Hästar med opigmenterade, vita underben är mer utsatta för mugg än andra hästar.
Förändringarna i huden kan antingen vara torra och skorpiga eller
mer akut inflammerade och fuktigt vätskande.
Om hudförändringarna fortsätter högre upp på skenbenet kallas det för rasp.
Orsaker Den vanligaste orsaken till att hästar får mugg är att grus, smuts eller lera fastnar i karleden.
Med benets och hudens rörelser uppstår skav i huden. Skavet resulterar i små sår och irritationer
och en inflammation uppstår.
Väderlek och tidpunkt på året påverkar förekomsten av mugg. Under regniga höstar med leriga hagar
ökar förekomsten av mugg påtagligt p; särskilt i samband med bristande daglig rengöring av hästens ben.
Benlindor, strykkappor, boots och annan skyddsutrustning kan disponera för mugg om det finns smuts
som liggeroch skaver mellan hud och benskydd.
I mer ovanliga fall kan en överkänslighet i huden vara orsak till mugg
s.k. kontaktallergi mot t.ex. en salva, ett strömedel eller något annat i omgivningen.
Hudförändringarna i karleden utgör en inkörsport för olika mikroorganismer.
Därför är en sekundär bakterieinfektion i huden en vanlig följd av muggförändringar.
Om denna infektion går på djupet kan påtaglig svullnad uppstå i nedre delen av benet
till följd av inflammation i lymfkärlen i benet s.k. lymfangit.

Behandling
Om åtgärder sätts in tidigt då hästen fått mugg är tillståndet relativt lätt att bota.
Däremot kan långt gångna, kroniska fall med hudförtjockning och veckbildning vara betydligt
svårare att komma till rätta med.
Den viktigaste behandlingsåtgärden är att ta bort orsaken till hudförändringarna,
t.ex. ständig nedsmutsning av lera, skav från boots eller vad det nu kan vara i det enskilda fallet.
Lokal behandling består i försiktig klippning av håren i karleden för att underlätta rengöring.
Då minskar också tendensen att smuts fastnar i hårremmen. Noggrann tvätt med mild tvållösning eller lätt desinficerande medel är lämplig.
Om inflammationen är fuktig och vätskande används ett lätt uttorkande medel, t.ex. alsolsprit.
Är hudförändringarna torra och fjällande är en mjukgörande salva lämplig efter rengöringen.
Ibland kan salvor som innehåller kortison vara till god hjälp vid avläkningen.

Om det är kraftigare muggförändringar med misstanke om bakterieinfektion bör en veterinär anlitas.
Det är då lämpligt att behandla med en salva som innehåller antibiotika.
I sådana fall är det ofta en fördel att ta ett bakterieprov så att rätt sorts salva används.
Skulle infektionen vara kraftigare t.ex. med lymfangit, feber och hälta är det ibland nödvändigt att hästen får allmänbehjandling med antibiotika t.ex. i form av injektioner i muskulaturen.
I början av en muggbehandling är det till hjälp att lägga ett bandage
för att förhindra ytterligare nedsmutsning.
Närmast huden läggs en steril kompress.
Därefter läggs rikligt med bomull över karled och kotan och bandaget fixeras med gasbinda.
Om förbandet enbart täcker karleden är det lätt att bandaget glider snett och inte fyller sin funktion.
Om behandling sätts in tidigt går de flesta muggförändringar relativt snabbt att komma till rätta med.
Det är också väsentligt att ta bort den disponerande grundorsaken som utlöste muggförändringen
för att förhindra återfall i ett senare skede

Starka hästkrafter i skogen

EKSJÖ Oerhört starka hästar framför kuskar med oerhörd kontroll. På onsdagen visade Nordsvenska hästen Jönköpings län upp sina skogsbrukskonster i skogen mellan Eksjö och Hult.

Publicerad 28 dec 2016 16:44

Hästekipage från hela distriktet tog sig för andra året i rad ut till Tällås skogar för att låta hästarna träna på att dra ut timmer med sax, lina, kälke och skogsvagn. Tidigare har man varit på Prästgården och totalt har föreningen nu anordnat sina skogsdagar i fem års tid.

— Det börjar bli lite av en tradition, vi har nog haft det i alla väder. Förra året var det fint med snö men i år är det rätt bra också. Det är lite bättre före när det är snö men det gör mycket om det bara är lite fruset, säger Christian Gustavsson, ordförande för Nordsvenska hästen Jönköpings län.

Och fruset, det var det. Men både kuskar och hästar jobbade sig varma i kylan när det gamla skogsbruket visades upp, något som det i dag även tävlas i.

”Ett kulturarv”

— Vi ska visa några moment med långstock och bänk. Men nu är det bara uppvisning, säger Christian och förklarar tjusningen med Nordsvenska hästar:

— Lite är det ett kulturarv, att bevara traditionen. Sen tycker jag att det är en jättebra familjehäst. På förmiddagen kan pappan jobba ute i skogen och på eftermiddagen kan flickan rida dressyr. Det är en allroundhäst.

Håkan Fingal gick runt och placerade ut träkubbar på åkern för att förbereda en liten tävlingsuppvisning.

— När man tävlar med brukshästar handlar det om precision, berättar han.

— Man ska gå in med hästen som drar en stock och vända den innanför kubbarna, utan att riva ner något. Då måste hästen gå väldigt rakt. Sedan tillkommer det moment när man hämtar och lämnar stocken.

Drar tunga lass

Än i dag jobbar Håkan tillsammans med hästen Ville när han ska hämta ved i skogen och föredrar häst framför maskiner som ofta går sönder.

— Hästarna kan dra tre gånger sin kroppsvikt. Väger den 700 kilo drar den 2100 kilo. Med fyra hästar i bredd blir det tio tons dragkraft. I skogen finns det inte möjlighet att köra fyra i bredd men i skogsbruket jobbade man så, säger han och fortsätter:

— Skulle man äga en mindre jordbruksfastighet skulle jag rekommendera att använda sig av hästar istället för maskiner, det blir väldigt mycket mindre skada på mark och miljö då.

Medlemmarna gör föreningen.

Välkommen till vår webbsida

Elisabeth Magnusson och Jonas Lövgren hoppas på att man inom 2 år ska kunna rida eller köra på en elva mil lång tur i norra och östra delarna av Jönköpings län. Elisabeth Magnusson är en av initiativtagarna till leden och Jonas Lövgren jobbar som projektledare för den förstudie som nu görs. Man ska kunna starta leden i Hakarp och kunna fortsätta till Skärstad, Ölmstad, upp mot Gränna och sedan österut mot Tranås, innan man vänder söderut via Gripenberg,Aneby och tillbaks till Hakarp igen.Jonas Lövgren tror att leden kan ge nya affärsmöjligheter på landsbygden. - Syftet är ju att stärka landsbygdsföretagarnas situation och bidra till att fler företag utvecklas längs leden.
(källa ridsport 110330)

Varför får hästar mugg?

Veterinär Peter Franzén på hästkliniken vid SLU på Ultuna svarar:

”Ett kulturarv”

Drar tunga lass

Välkommen till vår webbsida

Dela den här sidan