Rapport från Avelskonferensen 2014 

AVELSKONFERENSEN 2014 – GRUPPARBETE

ÖKA FÖLNINGSPROCENTEN

1. Betäck stoet varje år. Ökade slaktpriser.

2. Hingstägaren kan erbjuda god kontakt med veterinär + undersökningar. Engagera och ge tips med goda råd/checklista (á la Kerstin) till stoägarna. Föredrag på t.ex. årsmöte. Stoföreläsningar/turné (repris). Uppfödare/säljare kan stötta nya ägare för att betäcka(avla). Se till att ta ut kostnader för undersökningar.

3. Svårt med kunniga veterinärer på vissa håll. Viktigt med bra veterinärkontakt. Kolla upp stoet innan betäckning. Ultraljud hingsthållare + stoägare, även ett senare för att kolla att dräktigheten fortgår (ev. blodprov). Rätt utfodring av stoet. Motion regelbundet.

4. Använd unga ston – stamboksför etc. Info till stoägarna – kunskap, info etc, utbildning etc. Kunskapsökning. Samarbete sto/hingstägare. Betäcka mindre äldre. Dr.koll, bak-prov t.ex. Dialog. Föreläsning etc, förklara ”E3 MÖRKA”. Olika typer av betäckning. Spelar det roll? Paketpris vid lämning av stoet, t.ex. språngavgift, dygnsavgift, ultraljud.

5. Ta emot friska ston – ston med en historia skall vara friskförklarade före betäckning. Tillämpa dräktighetsundersökning med ultraljud vid minst 16 dagar efter betäckning så att omlöpare inte missas. Kostnaden för denna undersökning bör ingå i språngavgiften. Högre avgifter kan öka intresset att faktiskt få en fölunge. Nån eller några hingstar kunde finnas tillgängliga på semin för problemston.

6. Utbildning till hingsthållarna. Ultraljuda stona.

7. Stoets kondition (fetma). Undersöka ”tomma ston” innan de ska till hingstarna.

8. Ultra 2 ggr under dräktighetstiden. Hålla ston och hingstar i god kondition o hull. Vid ombrunst ta bactprov och behandla vid behov.

9. Betäck stoet varje år. Öka dräktighetsprocenten. Fortsätt stoinventeringen. Öka slaktpriset (slaktpriset var 3 000 kr för 30 år sedan). Hästkött lanseras mera, ”Matperspektiv med kvalitet”. Byta hingstar/låna ut hingstar. Hingstar på semin. Öka marknadspriset på nordsvenskar. Salusidan på Blocket kommer att kopplas till Blå Basen.

FLER HINGSTHÅLLARE

1. Behövs det fler hingsthållare? Behövs antalet hingstar öka? Hingstarna idag betäcker i snitt för lite antal ston.

2. Nätverk för hingsthållare, minst årligen (kunskap, kundhantering, erfarenhetsutbyte). Utbildning att hantera hingstar, även för icke hingstägare. Kontaktpersoner som stöd. Gör en profilbeskrivning vad som krävs för att kunna vara hingsthållare.

3. Utbildning/kurser. Behovet?

4. Stoägare måste få träffa hingsthållare. Mentorer, hjälpas åt. Info om hur det går till med betäckning för stoägare/hingsthållare.

5. Rekrytering i allmänhet måste fortgå. Ungdomsgruppen är en stor tillgång. Bland nya intressenter kan presumtiva hingsthållare plockas fram. Dessa bör få praktik hos erfarna hingsthållare. Hingsthållarträffar med inbjudan till nuvarande + nya/blivande hingsthållare.

6. Samarbeta och var fler ägare på en hingst för att kunna hjälpas åt.

7. Mentorskap för blivande hingsthållare. Hingsthållarkurs.

8. Unghingstprojektet kan skapa nya hingsthållare och ge större nätverk. Utveckla rådgivande t.ex. föreläsning. Fånga upp potentiella hingsthållare. Möte regionalt för de som har häst som visas på rådgivande.

9. Det finns omkring 105 hingstar, 14 hingstar har inte betäckt ett enda sto i år, det blir omkring 3,5 ston per hingst. Frågan är, behöver vi fler hingstar? Är det inte fler ston vi behöver istället? Vem har ansvaret? Vi själva, distriktet, Riks? Vem gör vad? Ökat fölningsbidrag. Hitta nya köpare. Kursaktivitet i distrikten ökar intresset. 

 

AVELSKONFERENSEN 2014 – UTVÄRDERING

1. LOKALER – 23 st. 5:or, 11 st. 4:or och 1 st. 3:a.

Kommentarer: Bra föreläsningslokaler – mindre bra grupparbetslokaler. Bra. Bra lokal men dålig ventilation. Middagslokalen kunde vara bättre (bättre gemenskap). Trångt middagen. Bra men dålig luft i aulan. Negativt att man behöver bil för att flytta sig emellan. Bra, men dålig luft/varmt! Man blir lite trött… Luften (ventilationen) dålig i föreläsningslokalen, annars bra ljud med ”myggan”. Middagen på lördagskvällen borde vara i en större lokal.

2. MAT – 18 st. 5:or, 15 st. 4:or och 2 st. 3:or.

Kommentarer: Knytpunkten mycket bra. Bra. Luncherna toppen. Middagen och stället som sådant var mindre trevligt i år. Förra året var bättre. Bra mat. Tillgång på mat och fika var bra, dock var inte lördagskvällens mat och lokal i närheten av fjolårets kvalitet. Bra nära och snabbt. Suveränt. Utmärkta!

3. ÄMNEN – 16 st. 5:or, 18 st. 4:or och 1 st. 3:a.

Kommentarer: Bra, plus för Kerstin och Anna-Caisa. Jag saknar betäckningsstatistiken. Bra ämne vid Löten. Avel kopplat med exteriör. Bra med veterinären, viktigt som ska behandlas på avk. Varierande bra ämnen. Bra ämnen. Visning av körning har inte på en avelskonferens att göra. Kerstins föreläsning var toppen, men vad händer nu? Bra, aktuella och intressanta. Bra. Kunde kanske varit ngt mer praktiskt moment. Intressant med flera ämnen under helgen. KBI-informationen/tema viktigt att det togs upp.

4. FÖRELÄSARE – 18 st. 5:or och 17 st. 4:or.

Kommentarer: Kerstin – superbra! 5 som vanligt! Kerstin Darenius väldigt bra. Cecilia väldigt bra. Intressanta forskningsrapporter, forskare på häst. Darenius var toppen! Bra kunniga och sakliga. Bra. L-Å kanon *****. Kerstin Darenius ”lättlyssnad” och intressant, även Cecilia Kallander.

NÄSTA ÅR

Diskussioner om olika regler vid premieringar/körprov/domare. Stoinventeringen – vad gör föreningen för att pålysta ston betäcks? Vad kan man göra för att påverka att pålysta ston betäcks?

Unghästuppfödning, ekonomi för att ta emot/lämnande av föl, unghästar för gruppuppfödning ex så som är vanligt bland islandshästar.

Bra info om vad som händer, vidare utveckling av avel.

Hur kan medlemmarna jobba med kommunikation. FNHs syfte, budskap, aktiviteter, resultat från grupparbete.

Fortsätt som tidigare med betoning på avel.

Avel.

Genomgång av selens tillpassning, olika typer av selar runt om i landet.

Hingsthållare. Vad innebär det? Dokumentation o.s.v.

Samma tidpunkt, mitten/slutet på oktober. Fölets utveckling. Rasens hälsa ex. hovbrosk. Bra fördelning på ute/inne!! Fokus mer avel nästa år, MER gruppdiskussioner! (även om det tar lång tid). Workshop med ledare?? Ordning & reda. RS är bra plats men … variation förnöjer! Kostnad… väl dyrt? Anmälan bra, informationen sen.

Fortsätta avelspratet samt utbildning i föreningsteknik.

Ansvarsförsäkring.

Föreläsning om olika tävlingsgrenar e. skogskörning/brukskörning/bruksridning.

Liknande ämnen, inriktning avel.

Ämnet skall vara avel utan att ta viktig tid till körning av olika slag. Efter Kjells föredragning av avkommepoäng och värdebokstäver, behövs till nästa en mer detaljerad genomgång med ett antal exempel att räkna avkommepoäng och värdebokstäver, för att öka kunskapen bland distrikten. Mer information från riksstyrelsen till oss i distrikten!

Fler grupparbeten för att lära känna varandra.

”Mentorskap hingsthållare”/utbyte erfarenheter. Mer diskussion/utbyte i mindre grupper.

Olika discipliner som visar hästens bredd.

Alltid intressant med hållbar häst – exteriör, tänder, hovar.

Samma plats, annan middagslokal. Gärna ”lek” eller dans på kvällen.

TIDPUNKT

Passar bra som det är.

Som i år.

Hösten.

Ej i vecka 42 (höstlov).

Ungefär som i år, mer gemensamt boende önskvärt.

Bra som det är.

Lika.

Bra tidpunkt.

Oktober, Strömsholm.

Oktober – november. Strömsholm var mycket bra.

5. Strömsholm PERFEKT!

Bra plats. Bra tidpunkt.

Bra!

Samma som i år. Strömsholm.

November.

Bra så här års, plats beror på vilka ämnen som ska vara med.

Samma som i år.

Perfekt här på Strömsholm, tid ungefär som i år.

Tidpunkt och platsen är perfekt och det vore önskvärt att repetera samma koncept nästa år.

Bra som i år.

Samma som i år.

1.a delen av oktober.

Bra.

Lite senare.

Bra, inte senare.

Motsvarande helg och med god framförhållning och planering.

Bra innan snön kommer, bra plats.

Bra, kan börja lite tidigare på morgonen – sluta lite tidigare på söndagen.

Som nu.

Bra tid på hösten, mellan v 40 – 43.

Bra! Okt. 2015. Strömsholm.

Samma som i år.

EGNA KOMMENTARER

Trevligt.

Vill ha all dokumentation på FNHs webb. Saknar deltagarlista och namnbrickor, inbjudan tidigare (även om inte exakt program har spikats).

Komma ut och prata i distrikten t.ex. årsmöten och liknande.

Program kommer för sent! Deltagarlista fattas, gärna mer tid till diskussioner. Kostnaden får inte bli högre.

Helst inte dyrare än vad det är idag.

Om fler i distriktet vill åka på konferensen än vad det finns platser kanske man kan göra en ”reservlista” och täcka upp platser från andra distrikt som inte fyller sina platser. Det är tråkigt när fler intresserade inte får åka för att man bor i ”fel” distrikt.

Bra praktisk övning med KBI m.m. men fortfarande osäkra svar på vissa frågor om otydliga regler kring detta.

Trevligt med namnskyltar, i synnerhet för nya deltagare.

Kanske skulle behöva lägga pengar på att utbilda fullmäktige i stadgarna och förenings/mötesteknik.

Deltagarlista.

Detta är min första gång här och jag är nöjd med helgen.

Deltagarlista i förväg för ev. samåkning.

Boende mer gemensamt. Första gången jag var med lika trevligt som jag trodde det skulle bli! Tack!

Boka AVK minst 6 månader, helst ett år i förväg. Boka program i god tid och delge distrikten, vid ändringar och kompletteringar, skall självklart även den informationen ut till resp. distrikt samt de som anmält sig. Deltagarlista och kontaktuppgifter skall sändas ut till de anmälda deltagarna minst 1 – 2 veckor i förväg. Saknade uppföljning av Darenius föreläsning och som svar på skrivelsen från FNH Södra Älvsborg. VAD HÄNDER NU i frågan? Information som vi får fråga efter som betäckningssiffror, hingstpremiering, uppdrag mm varje år, borde riksstyrelsen naturligt och på eget initiativ upplysa oss om samt en massa information som vi i distrikten behöver få veta och som vi ännu inte vet om att vi ska fråga efter. En utvärdering skall finnas framtagen och utskriven så att man kan få en sådan i sin hand redan på lördagen och kan kompletteras med en utvärdering på webben (gratisfunktion). Jag föreslår att vi byter till annan anläggning (då vi inte behöver några uteaktiviteter med praktiska ”övningar”), där vi har boende, konferenssal, grupprum, mat i en och samma byggnad eller alldeles intill.

STOR BESVIKELSE att varken deltagarlista skickats ut i förväg samt avsaknaden av namnbrickor med distriktstillhörighet.

Deltagarlista + uppdaterade program innan till varje deltagare. Kostnad – ok men helst inte högre. Se över struktur över arrangemang. Byte föreläsare, att tider hålls mm. TACK!

Skulle velat ha en deltagarlista, gärna innan kursen – skulle vara kul att se vilka folk är och kommer ifrån. T.o.m. kanske man kan samåka då t.ex.

Bra innehåll på kursen bra ämnen. Ämnena är aktuella då jag fått mitt första föl i våras och det bara krånglat.

Information om schemaändring lite sent ute samt ej mailad ut. Lite dyrt kanske… 800 kr….

Namnskyltar på deltagarna vore önskvärt. Viktigt och kul att träffas på detta sätt!

KURSER/UTBILDNINGAR SOM DU VILL ATT RIKS SKA ANORDNA

Önskemål om kurs/utbildning, exteriörkurs/domarkurs.

Fler mindre hingsthållarträffar på flera orter för att diskutera erfarenheter, problem och lösningar för att få upp levande fölprocent och fånga upp nya gröna hingsthållare. Föreningsteknik/föreningslagar, rutiner. Supportgrupp för hemsidesansvariga.

RIKS anordna domarutbildningar.

Utbildning av KBI-kördomare viket ger licens för uppdrag löses/förnyas varje år. Nytt körprov för äldre hästar 8 -12 år, svårare prov mer krävande bana, meriterande, samt uttag till nästa års sihs, eller riksutställning.

Styrelsearbete, föreningsuppbyggnad, se grupparbete.

Körkurser.

Domarutbildningar.

Träffar för hingsthållare och ev. nya intresserade hingsthållare.

Utbildning och utbyte för hemsidesansvariga i distrikten.

Hingsthållarkurs/mentor. KBI-domarkurs (påg). Avelskurser.

Introduktion till tävlingsgrenar, liknande genomgång som gjordes för KBI på denna träff. Berätta vad som krävs av kusk/häst som vill börja tävla.

Mötesteknik. Styrelseuppdrag och styrelsens roll. Hemsida och sociala medier, både tekniskt och förtydliga möjligheten och genomslagskraften. Avkommepoäng och värdebokstäver.

Mätdomare. Bra att ungdomsgruppen har kommit ???

Unghästutbildning uppfödare – köpare.

Gärna t.ex. en (två veckors lite ”högre” körkuser! Säkerhet köra i trafik. Mer olika discipliner/ridning för att fånga ungdomars intresse – återväxt. Ungdomsläger: kör/rid med fokus på ha roligt med din häst (inte så mkt tävling). Gärna L-Å som föreläsare igen helt suverän.

Mätning av häst på premiering. Utbildning av hingsthållare/blivande hingsthållare. 

 

Stoinventering

Du har väl inte glömt att anmäla ditt sto till den riksomfattande stoinventeringen? 
Det är ett mycket viktigt arbete som syftar till att kunna bevara alla blodslinjer. 

Föreningen vill ha in uppgifter på alla ston oavsett ålder och stam.

Anmäl ston till Ewa Fredriksson. 

Blanketter att ladda ner och skriva ut finns här:
http://www.nordsvensken.org/blanketter.php.

Syftet med stoinventeringen är, att plocka ut ston som är lite udda i sin stam, där hingstar kommer fram som inte använts så mycket, udda kombinationer, stostammar som är på väg att försvinna mm. Granskningsgruppen går tillbaka i stamboken och tittar på stammen. I dom första synliga leden som vi får på stoet i sammanställningen från distriktet, får det inte vara för mycket linjeavel, och hänsyn tas även till, ej så vanlig färg. När stona tagits ut av granskningsgruppen, skickas en sammanställning till Towa, som sedan skickar brev till stoägaren, att denne har ett sto med intressant härstamning. Där står även att stoet bör användas i avel, detta är naturligtvis frivilligt och skall endast ses som en rekommendation. Om man som stoägare inte är intresserad av avel, kanske stoet kan lånas/leasas ut till avel, till någon intresserad. Detta brev är en värdehandling, som följer hästen vid ägarbyte. Framledes vill vi att detta leder till, att bredda aveln på vår Nordsvenska häst. Men vi skall inte sluta avla på övriga ston, alla ston är viktiga att hålla igång i avel så att inte betäckningssiffrorna sjunker mera

A lla ston är välkomna till inventeringen  ! 


 


 

Varför får hästar mugg?

Veterinär Peter Franzén på hästkliniken vid SLU på Ultuna svarar:

Mugg är en inflammation i karleden, d.v.s. huden från hoven upp till kotleden på benets baksida.
Huden blir öm och irriterad, sår och skorpor uppstår i karleden och ibland svullnar hela nedre
delen av benet.
Mugg förekommer ofta på mer än ett ben samtidigt och oftare på bakbenen än på frambenen.
Hästar med opigmenterade, vita underben är mer utsatta för mugg än andra hästar.
Förändringarna i huden kan antingen vara torra och skorpiga eller
mer akut inflammerade och fuktigt vätskande.
Om hudförändringarna fortsätter högre upp på skenbenet kallas det för rasp.
Orsaker Den vanligaste orsaken till att hästar får mugg är att grus, smuts eller lera fastnar i karleden.
Med benets och hudens rörelser uppstår skav i huden. Skavet resulterar i små sår och irritationer
och en inflammation uppstår.
Väderlek och tidpunkt på året påverkar förekomsten av mugg. Under regniga höstar med leriga hagar
ökar förekomsten av mugg påtagligt ­p; särskilt i samband med bristande daglig rengöring av hästens ben.
Benlindor, strykkappor, boots och annan skyddsutrustning kan disponera för mugg om det finns smuts
som liggeroch skaver mellan hud och benskydd.
I mer ovanliga fall kan en överkänslighet i huden vara orsak till mugg
s.k. kontaktallergi mot t.ex. en salva, ett strömedel eller något annat i omgivningen.
Hudförändringarna i karleden utgör en inkörsport för olika mikroorganismer.
Därför är en sekundär bakterieinfektion i huden en vanlig följd av muggförändringar.
Om denna infektion går på djupet kan påtaglig svullnad uppstå i nedre delen av benet
till följd av inflammation i lymfkärlen i benet s.k. lymfangit.

Behandling
Om åtgärder sätts in tidigt då hästen fått mugg är tillståndet relativt lätt att bota.
Däremot kan långt gångna, kroniska fall med hudförtjockning och veckbildning vara betydligt
svårare att komma till rätta med.
Den viktigaste behandlingsåtgärden är att ta bort orsaken till hudförändringarna,
t.ex. ständig nedsmutsning av lera, skav från boots eller vad det nu kan vara i det enskilda fallet.
Lokal behandling består i försiktig klippning av håren i karleden för att underlätta rengöring.
Då minskar också tendensen att smuts fastnar i hårremmen. Noggrann tvätt med mild tvållösning eller lätt desinficerande medel är lämplig.
Om inflammationen är fuktig och vätskande används ett lätt uttorkande medel, t.ex. alsolsprit.
Är hudförändringarna torra och fjällande är en mjukgörande salva lämplig efter rengöringen.
Ibland kan salvor som innehåller kortison vara till god hjälp vid avläkningen.

Om det är kraftigare muggförändringar med misstanke om bakterieinfektion bör en veterinär anlitas.
Det är då lämpligt att behandla med en salva som innehåller antibiotika.
I sådana fall är det ofta en fördel att ta ett bakterieprov så att rätt sorts salva används.
Skulle infektionen vara kraftigare t.ex. med lymfangit, feber och hälta är det ibland nödvändigt att hästen får allmänbehjandling med antibiotika t.ex. i form av injektioner i muskulaturen.
I början av en muggbehandling är det till hjälp att lägga ett bandage
för att förhindra ytterligare nedsmutsning.
Närmast huden läggs en steril kompress.
Därefter läggs rikligt med bomull över karled och kotan och bandaget fixeras med gasbinda.
Om förbandet enbart täcker karleden är det lätt att bandaget glider snett och inte fyller sin funktion.
Om behandling sätts in tidigt går de flesta muggförändringar relativt snabbt att komma till rätta med.
Det är också väsentligt att ta bort den disponerande grundorsaken som utlöste muggförändringen
för att förhindra återfall i ett senare skede





Starka hästkrafter i skogen

 Oerhört starka hästar framför kuskar med oerhörd kontroll. På onsdagen visade Nordsvenska hästen Jönköpings län upp sina skogsbrukskonster i skogen mellan Eksjö och Hult.

Hästekipage från hela distriktet tog sig för andra året i rad ut till Tällås skogar för att låta hästarna träna på att dra ut timmer med sax, lina, kälke och skogsvagn. Tidigare har man varit på Prästgården och totalt har föreningen nu anordnat sina skogsdagar i fem års tid.

— Det börjar bli lite av en tradition, vi har nog haft det i alla väder. Förra året var det fint med snö men i år är det rätt bra också. Det är lite bättre före när det är snö men det gör mycket om det bara är lite fruset, säger Christian Gustavsson, ordförande för Nordsvenska hästen Jönköpings län.

Och fruset, det var det. Men både kuskar och hästar jobbade sig varma i kylan när det gamla skogsbruket visades upp, något som det i dag även tävlas i.

”Ett kulturarv”

— Vi ska visa några moment med långstock och bänk. Men nu är det bara uppvisning, säger Christian och förklarar tjusningen med Nordsvenska hästar:

— Lite är det ett kulturarv, att bevara traditionen. Sen tycker jag att det är en jättebra familjehäst. På förmiddagen kan pappan jobba ute i skogen och på eftermiddagen kan flickan rida dressyr. Det är en allroundhäst.

Håkan Fingal gick runt och placerade ut träkubbar på åkern för att förbereda en liten tävlingsuppvisning.

— När man tävlar med brukshästar handlar det om precision, berättar han.

— Man ska gå in med hästen som drar en stock och vända den innanför kubbarna, utan att riva ner något. Då måste hästen gå väldigt rakt. Sedan tillkommer det moment när man hämtar och lämnar stocken.

Drar tunga lass

Än i dag jobbar Håkan tillsammans med hästen Ville när han ska hämta ved i skogen och föredrar häst framför maskiner som ofta går sönder.

— Hästarna kan dra tre gånger sin kroppsvikt. Väger den 700 kilo drar den 2100 kilo. Med fyra hästar i bredd blir det tio tons dragkraft. I skogen finns det inte möjlighet att köra fyra i bredd men i skogsbruket jobbade man så, säger han och fortsätter:

— Skulle man äga en mindre jordbruksfastighet skulle jag rekommendera att använda sig av hästar istället för maskiner, det blir väldigt mycket mindre skada på mark och miljö då.

















Medlemmarna gör föreningen. 



Välkommen till vår webbsida

Elisabeth Magnusson och Jonas Lövgren hoppas på att man inom 2 år ska kunna rida eller köra på en elva mil lång tur i norra och östra delarna av Jönköpings län. Elisabeth Magnusson är en av initiativtagarna till leden och Jonas Lövgren jobbar som projektledare för den förstudie som nu görs. Man ska kunna starta leden i Hakarp och kunna fortsätta till Skärstad, Ölmstad, upp mot Gränna och sedan österut mot Tranås, innan man vänder söderut via Gripenberg,Aneby och tillbaks till Hakarp igen.Jonas Lövgren tror att leden kan ge nya affärsmöjligheter på landsbygden. - Syftet är ju att stärka landsbygdsföretagarnas situation och bidra till att fler företag utvecklas längs leden.
(källa ridsport 110330)